Checklista efter stormskada i skog — vad ska du göra?

Efter en stormskada i skog bör du säkerställa personlig säkerhet, kontakta ditt försäkringsbolag och dokumentera skadan så snabbt som möjligt. Tidig och noggrann dokumentation stärker försäkringsärendet, ger bättre underlag för åtgärdsplanering och minskar risken för sekundärskador som barkborreangrepp i angränsande bestånd.

Steg 1: Säkerhetsbedömning

Gå aldrig in i stormskadad skog utan att först bedöma säkerhetsläget. Hängande och lutande träd, spänningsladdade stammar och rotuppdragningar utgör direkt livsfara. Bedöm situationen från väg eller skogens utkant. Om stormen har fällt träd över vägar och kraftledningar, kontakta räddningstjänst eller elnätsbolaget.

Steg 2: Kontakta försäkringsbolaget

Anmäl skadan till ert försäkringsbolag så snart det är praktiskt möjligt. Notera ärendenummer och fråga specifikt vilken dokumentation de kräver. De flesta skogförsäkringar kräver:

• Dokumentation av skadans geografiska utbredning
• Uppskattning av volym skadat virke
• Fotodokumentation av skadeområdet
• Fastighetsbeteckning och beståndsinformation

Steg 3: Dokumentera med drönare

Drönarbaserad skadedokumentation ger ett objektivt och heltäckande underlag som är svårt att uppnå med markbaserad inventering — särskilt när framkomligheten i skogen är kraftigt begränsad efter en storm. Drönare kan:

• Kartlägga skadans utbredning med georefererat ortofoto
• Skapa 3D-modeller för volymberäkning av fällt virke
• Identifiera riskområden med hängande och lutande träd
• Dokumentera väg- och infrastrukturskador

Steg 4: Bedöm skadeomfattningen

Med drönardata som underlag kan skadeomfattningen analyseras systematiskt. Ortofoto visar den geografiska utbredningen och 3D-modeller ger underlag för att beräkna volymer av stormfällt virke. Georefererade kartor gör det möjligt att kommunicera skadans omfattning till försäkringsbolag, virkesköpare och avverkningsentreprenörer.

Steg 5: Planera upparbetning — prioritera gran

Stormfällt granvirke bör upparbetas och transporteras bort så snabbt som möjligt. Granbarkborren (Ips typographus) attraheras av stressat och dött granvirke och kan föröka sig explosivt i stormfällda bestånd. Varje fördröjning ökar risken för att barkborren sprider sig till friska granbestånd i omgivningen.

Använd den georefererade skadekartan från drönarflygningen som underlag för att planera avverkningsordning och virkestransportlogistik.

Steg 6: Uppföljning och barkborrekontroll

Efter upparbetning bör angränsande bestånd övervakas för barkborreangrepp. Planera uppföljande flygningar med multispektral sensor under våren och sommaren för att tidigt upptäcka stressymtom i angränsande granbestånd. Läs mer om tidig barkborredetektion och bästa tid för inventering.

Sammanfattande checklista