- Bestånd
- Ett skogsområde som är enhetligt i fråga om trädslag, ålder och struktur och därför behandlas som en enhet i skogsbruket. Beståndet är den grundläggande redovisningsenheten i en skogsbruksplan. Läs mer: Beståndsinventering
- Drönarkartering
- Kartläggning av ett markområde med drönare. Området flygs systematiskt med överlappande bilder som bearbetas till ortofoto, punktmoln och höjdmodeller. Läs mer: Skogsinventering med drönare
- DSM — digital ytmodell
- Höjdmodell som beskriver den översta synliga ytan i landskapet. I skog motsvarar den trädkronornas överkant. DSM står för Digital Surface Model.
- DTM — digital terrängmodell
- Höjdmodell som beskriver själva markytan, utan vegetation och byggnader. Kallas även markmodell. DTM står för Digital Terrain Model.
- CHM — kronhöjdsmodell
- Rasterlager som anger vegetationens höjd över marken, beräknat som skillnaden mellan ytmodellen (DSM) och terrängmodellen (DTM). Kronhöjdsmodellen är grunden för trädhöjdsmätning från luften. CHM står för Canopy Height Model. Läs mer: Trädhöjdsmätning
- Fjärranalys
- Insamling och tolkning av information om markytan utan direkt kontakt med den, med sensorer på satellit, flygplan eller drönare. Skoglig fjärranalys omfattar bland annat flygbildstolkning, laserskanning och satellitövervakning. Läs mer: Drönare vs satellitdata
- Fotogrammetri
- Metod för att göra geometriska mätningar ur fotografier. Överlappande flygbilder matchas mot varandra så att en tredimensionell rekonstruktion kan beräknas — resultatet blir punktmoln, höjdmodeller och ortofoton. Läs mer: LiDAR vs fotogrammetri
- Georeferering
- Att knyta bild- eller kartdata till ett känt koordinatsystem så att varje punkt i datat motsvarar en bestämd position på marken. Georefererade data kan kombineras med andra kartlager i GIS.
- GIS — geografiskt informationssystem
- Programvara för att lagra, analysera och visualisera geografiska data, till exempel QGIS och ArcGIS. Skogliga drönarleveranser i format som GeoTIFF, GeoPackage och Shapefile importeras och analyseras i GIS.
- GNSS
- Global Navigation Satellite System — samlingsnamn för satellitnavigeringssystem som GPS (USA), Galileo (EU) och GLONASS (Ryssland). GNSS-mottagare används för att positionera drönare och mätpunkter.
- GSD — markupplösning
- Ground Sample Distance — avståndet på marken mellan två intilliggande pixelcentra i en flygbild, ofta angivet i centimeter per pixel. Ju lägre GSD, desto högre detaljnivå. GSD styrs främst av flyghöjd och kamerans egenskaper.
- LiDAR
- Light Detection and Ranging — aktiv sensor som sänder ut laserpulser och mäter returtiden för att beräkna avstånd. Eftersom en del pulser tränger ned mellan trädkronorna kan LiDAR ge markhöjd även under krontak. Läs mer: LiDAR vs fotogrammetri
- Multispektral analys
- Analys av bilddata som registrerats i fler våglängdsband än det synliga ljuset, till exempel nära-infrarött. Eftersom frisk vegetation reflekterar infrarött ljus starkt används multispektrala data för att bedöma vegetationens tillstånd.
- NDVI
- Normalized Difference Vegetation Index — vegetationsindex som beräknas ur reflektansen i nära-infrarött (NIR) och rött ljus enligt (NIR − Röd) / (NIR + Röd). Frisk, tät vegetation ger höga värden; stressad eller gles vegetation ger lägre.
- Ortofoto
- Flygbild som korrigerats geometriskt för kamerans lutning och terrängens höjdskillnader så att den blir skalriktig som en karta. Ortofoton kan därför användas för mätning av avstånd och areal. Läs mer: Skogsinventering med drönare
- Precisionsskogsbruk
- Skogsbruk där beslut om skötsel och åtgärder anpassas efter detaljerade, platsspecifika data — exempelvis per bestånd eller enskilt träd — i stället för genomsnittsvärden på fastighetsnivå.
- Punktmoln
- En stor mängd punkter med tredimensionella koordinater som tillsammans beskriver terräng och vegetation. Punktmoln framställs med fotogrammetri eller LiDAR och lagras vanligen i formaten LAS eller LAZ.
- RTK
- Real Time Kinematic — teknik som förbättrar GNSS-positionering från meternivå till centimeternivå med hjälp av korrektionsdata från en referensstation. RTK-positionering minskar behovet av markstödpunkter vid drönarkartering.
- Skogsbruksplan
- Dokument som beskriver en skogsfastighets tillstånd — bestånd, ålder, trädslag och virkesförråd — och föreslår åtgärder, vanligen för en tioårsperiod. Läs mer: Underlag för skogsbruksplan
- SWEREF99 TM
- Sveriges nationella referenssystem för plana koordinater (EPSG:3006). Standardsystemet för svenska geodata — kartlager i SWEREF99 TM kan kombineras direkt med data från svenska myndigheter.
- Termografi
- Avbildning av värmestrålning med värmekamera (IR-sensor). Termografi visar temperaturskillnader som inte syns i vanliga bilder.
- Virkesförråd
- Volymen stående skog inom ett område, i Sverige vanligen uttryckt i skogskubikmeter (m³sk) — stamvolym ovanför stubben inklusive topp och bark.
Ordlista — begrepp inom drönarbaserad skogsdata
Korta definitioner av de fackbegrepp som används inom drönarbaserad skogsinventering, fotogrammetri och skoglig fjärranalys.
Frågor om begreppen eller er data?
Kontakta oss så förklarar vi vad olika leveranser innehåller och hur de används i ert skogsbruk.